Bandy
	bandy (eng., troligen samhörigt med verbet bandy 'slå fram och tillbaka'; först använt om ett tennisspel), bollspel på is (naturlig eller konstfrusen) mellan två skridskoförsedda elvamannalag. Varje spelare, utom resp. målvakt, är utrustad med en i nedre ändan rundad klubba (max. 125 cm lång), vanligtvis av trä med eller utan lindning kring den böjda delen. Bollen (6 cm 63 mm i diameter) är av kork, plast eller liknande material, överdraget med ett nät av snöre eller skikt av plast, samt i klart lysande färg. Längs sidolinjerna på den rektangulära spelplanen (90–110 m lång och 45–65 m bred) är numera en 15 cm hög sarg placerad. Mitt på vardera mållinjen finns en målbur (3,50 m bred och 2,10 m hög). Mål döms när hela bollen passerat mållinjen mellan burens stolpar; bollen måste då av anfallande lag vara spelad med klubban. För full storlek klicka på bilden (25,9 KB). bandy. Spelplan med mått samt klubba och boll med mått. På planen finns markeringar för mittlinje med mittcirkel, straffområdets avgränsning (halvcirkel med 17 m radie framför varje mål) med två frislagsmarkeringar på vardera straffområdeslinjen. Straffslag sker från en punkt 12 m framför målets mittpunkt. En match döms av tre domare. Därutöver finns tidtagare och sekreterare. Varje lag är indelat i målvakt, försvarsspelare, mittfältsspelare och anfallsspelare samt får ha fyra (nationellt: tre) avbytare, varav en för målvakten. Spelarbyten, i obegränsat antal, får ske när som helst under spelets gång. Speltiden är 2×45 min och i halvtidspausen byter lagen sida. Då en match inte får sluta oavgjord, t.ex. vid cupspel, tillgrips förlängning enligt "sudden death"-metoden om 2×15 min. Bandy utövas framför allt i de nordiska länderna samt Ryssland. Spelförlopp och regler Bandy kallas även "vinterns fotboll" och dess spelförlopp, regler (t.ex. offside) och taktik har också många gemensamma drag med fotbollens. Avslag, från planens mitt, sker vid spelöppningen i vardera halvleken samt efter mål. Vid avslag måste resp. lags spelare befinna sig på sin egen planhalva. Bollen får av utespelarna endast spelas med klubban; dock får spelare sparka bollen fram till egen klubba. Det är numera förbjudet att stoppa bollen med handen. Målvakten får inom eget straffområde använda alla kroppsdelar för att parera skott och fånga bollen, som han sedan inom fem sekunder skall sätta i spel. Utanför eget straffområde får målvakten inte använda arm eller hand, men däremot sparka bollen. Målvakten får heller inte studsa bollen. Om anfallande lag utan att göra mål spelat bollen över mållinjen sätter målvakten bollen i spel genom målvaktsutkast. När bollen av ettdera laget spelats över en sidolinje eller av försvarande lag över mållinjen men utanför målburen tilldöms motståndarna frislag resp. hörnslag. Vid hörnslag måste försvarande lag befinna sig bakom egen mållinje och anfallande lag utanför straffområdet. Offside En anfallande spelare som befinner sig framför bollen och på motståndarens planhalva måste ha minst två motståndare mellan sig och mållinjen i det ögonblick bollen spelas, i annat fall är spelaren offside och försvarande lag får frislag. Offside upphävs dock om bollen sist spelades av en motståndare eller om spelaren inte påverkar spelet. Bestraffningar Allt våldsamt och farligt spel är förbjudet, t.ex. spel med klubban över axelhöjd, att knuffa, slå eller hålla fast motståndare, slå på dennes klubba eller avsiktligt hindra spelare som ej har bollen. Om regelöverträdelser sker utanför straffområdet tilldöms motståndaren frislag. Sker de inom straffområdet döms för de flesta förseelser straffslag till anfallande lag. Vid straffslag får endast straffläggaren och målvakten befinna sig inom straffområdet. Straffläggaren får bara spela bollen en gång innan annan spelare berört den. När det senare skett fortsätter spelet som vanligt. Som bestraffning för regelöverträdelser förekommer även utvisning (5 min, 10 min eller hela matchen), t.ex. vid osportsligt uppträdande, protester mot domslut eller farligt spel. Trots spelets intensitet drabbas dock bandy av relativt få skador, endast hälften så många som exempelvis drabbar fotboll och ishockey. De allvarligaste skadorna är ansikts- och halsskador av bollar och klubbor, korsbands- och meniskskador samt bukskador (vid fall mot sarg eller målställning). Historik, organisation och tävlingar The Fens, ett låglänt område i nordöstra England, räknas som det moderna bandyspelets urhem. Redan vid mitten av 1700-talet spelades där en rudimentär form av bandy. Sporten kallades tidigt också "hockey on the ice". De första officiella spelreglerna fastställdes dock först 1891 i samband med att National Bandy Association bildades i Storbritannien. Bandy utövades inom många av de välkända engelska fotbollsklubbarna. Den mest berömda av de tidiga bandyklubbarna är dock Bury Fen Bandy Club, som på 1890-talet spred sporten till kontinenten och då spelade den första internationella matchen i bandy (1891 mot nederländska Haarlem). Klubbens kapten C.G. Tebbutt besökte 1894 Stockholm, varvid han överlämnade redskap för bandy till Stockholms Gymnastikförening, och i januari 1896 bildade Clarence von Rosen m.fl. Sveriges första bandyklubb, Hockey-klubben i Stockholm. Svensk bandy tog även starka intryck av det ryska lag från Sankt Petersburg vilket 1907 besökte Sverige och då introducerade på skorna fastnitade skridskor samt klubbor som var lindade i den nedre böjda delen. Spelarnas utrustning kom tidigt att få den utformning den haft fram till de senaste två årtiondena, då den kompletterats med hjälm och kraftigare skydd, t.ex. vad beträffar handskar och benskydd. Den ursprungligen enkla utrustningen (skridskor, klubba och boll) och den under vinterhalvåret stora tillgången på naturliga spelplaner gjorde att bandy snabbt blev en mycket utbredd sport i Sverige. År 1926 fanns 198 föreningar, i dag (1999) finns 382. Bandy blev också en stor publiksport, och SM-finalen är numera ett klassiskt evenemang under sportåret; t.ex. sågs SM-finalen 1959 på Stockholms stadion av rekordantalet 27 420 betalande åskådare. Västerås SK är den klubb som deltagit i flest SM-finaler och varit dominanten under 1990-talet inom herrbandyn. På damsidan har AIK, Solna, dominerat. Dambandyn har utvecklats starkt under de två senaste årtiondena. Bandy spelades länge uteslutande på naturis, men 1956 invigdes den första konstfrusna banan (Rocklunda i Västerås) och numera finns 60 sådana banor runt om i landet. Organiserad bandy infördes i Ryssland 1898, i Norge 1903 och i Finland 1908. I Sverige organiserades bandy först av Svenska bollspelsförbundet, men från 1906 av Svenska fotbollförbundet. Administrationen övertogs 1925 av det samma år bildade Svenska bandyförbundet (från starten med i Sveriges riksidrottsförbund). Fem år senare infördes seriespel på riksnivå (Allsvenskan) med 16 lag indelade i två grupper, och 1953 bildades Allsvenska serieföreningen i bandy. SM för herrar arrangeras årligen sedan 1907, SM för damer årligen sedan 1973. Landskampsutbytet med Finland startade redan 1919 (förlust med 4–1), medan den första landskampen mot Sovjetunionen spelades först 1955 (2–2). Den årliga internationella turneringen för klubblag, "natt- och dag"-bandyn i Ljusdal, startade 1974. Samma år infördes även Europacupen för mästarlag (herrar). Bandysporten är mest utbredd i Finland, Norge, Sverige och Ryska federationen, men även Canada, Nederländerna, Ungern, USA, Kazakstan och Vitryssland är anslutna till Internationella bandyförbundet, bildat 1955. VM arrangerades första gången 1957 och avgjordes vartannat år 1961–2003, därefter varje år. Sovjetunionen/Ryska federationen har varit dominerande med 16 VM-titlar; Sverige har åtta och Finland en (t.o.m. 2005). VM för damer spelades första gången 2004 med Sverige som mästare. Världsmästare   Herrar 1957 Sovjetunionen 1961 Sovjetunionen 1963 Sovjetunionen 1965 Sovjetunionen 1967 Sovjetunionen 1969 Sovjetunionen 1971 Sovjetunionen 1973 Sovjetunionen 1975 Sovjetunionen 1977 Sovjetunionen 1979 Sovjetunionen 1981 Sverige  Målvakter: Thomas Fransson, Jörgen Johansson Utespelare: Mikael Arvidsson, Kent Björk, Sören Boström, Jan-Eric Callberg, Bengt Carlsson, Mats Carlsson, Ola Johansson, Håkan Karlsson, Stefan Karlsson, Christer Kjellqvist, Bengt Ramström, Lars-Ove Sjödin, Anders Söderholm, Per Togner, Lars Ångström 1983 Sverige  Målvakter: Anders Bridholm, Thomas Fransson Utespelare: Mikael Arvidsson, Sören Boström, Bengt Carlsson, Mats Carlsson, Hans Johansson, Ola Johansson, Håkan Karlsson, Stefan Karlsson, Christer Kjellqvist, Joe Lönngren, Bengt Ramström, Lars-Ove Sjödin, Anders Söderholm, Per Togner, Lars Ångström 1985 Sovjetunionen 1987 Sverige  Målvakter: Anders Bridholm, Per-Olof Petersson Utespelare: Mikael Arvidsson, Kent Edlund, Örjan Gunnarsson, Kenth Hultqvist, Hans Johansson, Ola Johansson, Patrick Johansson, Stefan Jonsson, Stefan Karlsson, Christer Kjellqvist, Per Lennartsson, Joe Lönngren, Peter Olsson, Bengt Ramström, Björn Tömmernes 1989 Sovjetunionen 1991 Sovjetunionen 1993 Sverige  Målvakter: Mikael Forsell, Pontus Sundelius Utespelare: Kjell Berglund, Jonas Claesson, Per Fosshaug, Ola Fredricson, Niclas Johannesson, Hans Johansson, Patrick Johansson, Stefan Jonsson, Anders Karlsson, Roger Karlsson, Joe Lönngren, Göran Rosendahl, Patrick Sandell, Stefan Åkerlind, Hans Åström   1995 Sverige  Målvakter: Mikael Forsell, Pontus Sundelius Utespelare: Kjell Berglund, Jonas Claesson, Per Fosshaug, Ola Fredricson, Gert Johansson, Hans Johansson, Stefan Jonsson, Christer Karlsson, Magnus Olsson, Göran Rosendahl, Patrick Sandell, Patrik Södergren, Stefan Åkerlind, Hans Åström   1997 Sverige  Målvakter: Mikael Forsell, Andreas Bergwall Utespelare: Kjell Berglund, Marcus Bergwall, Jonas Claesson, Per Fosshaug, Ola Fredricson, Jonas Holgersson, Gert Johansson, Stefan Jonsson, Magnus Muhrén, Magnus Olsson, Göran Rosendahl, Patrick Sandell, Niclas Spångberg, Hans Åström   1999 Ryska federationen 2001 Ryska federationen 2003 Sverige  Målvakter: Andreas Bergwall, Daniel Kjörling Utespelare: Marcus Bergwall, Michael Carlsson, Daniel Eriksson, Stefan Erixon, Per Fosshaug, Pär Gustafsson, Henrik Hagberg, Andreas Lindström, Magnus Muhrén, Patrik Nilsson, Göran Rosendahl, Patrik Södergren, Stefan Söderholm, Anders Östling 2004 Finland 2005 Sverige   Målvakter: Andreas Bergwall, Anders Svensson Utespelare: Johan Andersson, Marcus Bergwall, Daniel Eriksson, Stefan Erixon, Per Fosshaug, Henrik Hagberg, Per Hellmyrs, Jonas Holgersson, David Karlsson, Daniel Liw, Magnus Muhrén, Stefan Söderholm, Andreas Westh, Anders Östling     Damer 2004 Sverige  Målvakter: Petra Lindefors, Linda Odén Utespelare: Anette Andersson, Anna Andersson, Åsa Boström, Ulrika Fröberg, Malin Hed, Anna Jepson, Johanna Karlsson, Anna Klingborg, Emma Kronberg, Anna Lundin, Jenni Mickelsson, Eva Palm-Uhlin, Johanna Pettersson, Kristin Ståhl