Dela nyhet
Fjuoårtånn ett så sanslöst tråkigt ord
1 dec 2019 0 kommentarer
2 x 7 = 14. Fourteen. Vierzehn. Quatorze. Neljätoista. Fjorten. Fjorton. Ett så sanslöst tråkigt ord. Det krävs en äkta hallänning får att uttala ordet så att det framstår som en lustig overklighet – fjuoårtånn. Men hallänningen håller sig tyvärr borta.
En sjua på lördagen (4–7) – och detta har inget med naturbehov att göra) – och en sjua (1–7) på söndagen lyser över den vackra idrottsplats som heter Tunet och där snön ligger vit på fur och gran.
Sju är också antalet för de klassiska dygderna liksom för dödssynderna 14 tillsammans.
Men vi lämnar de senare därhän (den sista dödssynden är för övrigt lättja och det stämmer knappast överens på ett lag som sliter så föredömligt).
Sist av de sju dygderna är flit och tålamod – och det är detta Borlänge Bandy har anammat som lovvärda ledord denna säsong. Man ger aldrig upp (flit är vägen till framgång, sa den engelske politikern Benjamin Disraeli för länge sedan).
En märkbar besvikelse visade sig efter söndagens förlust med ovan nämnda 1–7 mot Nässjö.
– Vi hade lagt ganska mycket krut på helgens matcher, gjorde en bra insats mot Katrineholm på lördagen och var inte nöjda med vår prestation på söndagen. Vi kan mer, tyvärr sätter inte våra chanser. Andra är fortfarande vassare än vi, kommenterar tränaren Jocke Nyström.
Fliten och tålamodet börjar ändå löna sig. Laget håller bollen i spel och skapar en hel del framåt. Ibland är det tyvärr också lite ihåligt. Nässjö gjorde två mål inom fyra minuter direkt i matchinledningen.
– Det fick vi svårt att klara, det kändes tungt. Ändå blir vi inte utspelade eller överkörda, vi är med i spelet bättre nu.
Hemmamålvakten William Sundberg glänste trots resultatet med flera utmärkta ingripanden.
– Han hade att göra, men klarade det mycket bra, berömmer Jocke Nyström.
Kommentarer